Tusen tankar

Igår va vi på det efterlängtade ultraljudet. Det var rörande att se våran lilla korv på skärmen. Dom sprattlade små fossingarna...
Bebis såg hel och frisk ut. Och vi fick ett nytt BF, den 22 November är det tänkt att h*n ska kika ut. Så på fredag börjar v.20 om igen. Det känns som en evighet kvar tills dess, men det är bra att det finns plats för alla tankar. Som snurrar på maxfart.
 
Det känns otroligt lättande att veta om det är en han eller hon som ska kika ut. Dels praktiskt, kläder, färger och namn. Men också mentalt. Ett steg närmre att lära känna den lilla krabaten som är så efterlängtad!
 
 

Fjärilar i magen

Idag har det hunnit bli v. 20 för lilla bebis. det är nästan läskigt vad tiden går fort. Halva tiden har passerat och det känns som det bara var någon vecka sedan jag satt på toalettgolvet och tårarna sprutade av lycka.
Andra halvlek får mer än gärna passera lika fort. För nyfikna det är vi på vem vår ninja är. Det har börjat rumla runt mer i magen och känslan av att någon bor där, blir mer o mer verklig.
 
Imorgon ska vi upp med tuppen. Det har äntligen blivit dax för ultraljud. Det ska bli fruktansvärt spännande, att få en kik på den lilla krabaten. Och det är med fjärilar i magen vi har bestämt av vi ska  ta reda på om det blir en han eller hon.
 
 
 
På rundan på stan var det ju ett måste att kika på bebiskläder. Och ivern fick överhand och dessa fick följa med hem. Mini....
 

Semester.

Jag och magen har precis slängt ikull oss på sängen för en liten lur. För äntligen har den efterlängtade veckan kommit. Sommarens första lediga vecka. 7 dagar semester med fåtal tider att passa. Så man njuter bäst helt enkelt. Avslutade dessutom en toppen helg precis, så en bättre start går väl knappast att få.
Skratt, god mat och mys. Och ett extra finbesök.
 
Hoppas ni haft en fin midsommar!
 
 

v.19

Med risk för att detta kommer bli en gravidblogg. Men allt som snurrar i huvudet andas ”bebis”. Idag går vi in i vecka 19. Det är galet vad tiden går fort, snart har halva tiden gått och det känns som bara några veckor. Men en evighet tills han/hon vill kika ut.

Vår ninja har hunnit bli ca 15cm (huvud/stjärt) och väger 170-220g under veckan. Det är rörande vad kroppen kan greja på egen hand. Och nog börjar det märkas att man inte är samma atlet som innan. men det står inte på förrens resten av tiden plötsligt susat förbi.

 

365 dagar.

Det har hunnit gå ett helt år sen lille Timmy flyttade in hos oss. Han var (nästan) inte större en en tändsticksask, med kal mage och krusiga öron.
Tiden går fort. 365 dagar har passerat fulla med bus, jagande och stormiga stunder. Men många, många fler dagar ska det bli!
 
Vuxna Timmy.
 
Bebis Timmy.
 
 

Att bära på en skatt.

Det finns mycket i livet som är fantastiskt. (Ja, man kan nästan tro att jag blivit religös...)
Men det finns vissa saker som bara skakar om en, och ger ett rus på livet.

Precis som i den sekunden jag insåg att jag bär på en skatt i magen. Att jag & P nu ska bli tre. Obeskrivlig känsla, och aldrig har jag någonsin längtat mer till November.
 
 
 

RSS 2.0