Dags att röra på fettet.

20110430783 (MMS)

Dags att röra på fettet.


Nu så.

Nu har jag hunnit packat upp varje pinal igen, och jag börjar komma i ordning.
Och helt ärligt är jag så trött på att planera inredning. Trodde aldrig det skulle drabba mig av alla människor. När drömmen att en dag få renovera ett hus, har förvandlats till en mardröm. Och jag är rätt glad över att det är en hyresrätt vi bor i.

Men det finns en del saker att göra, när jag de senaste veckorna har levt i en dimma. Spegelbilden avslöjar att jag inte tagit hand om mig själv och naglarna ser ut som skit.

Så om ni undrar vad jag ahr för mig idag, så växlar jag mellan skolarbete, tapetval och att måla naglarna. Med den ständiga tanken att jag ska lägga mig som en klubbad säl på balkongen.

Later!


Ut med det, bara ut!

Det är så många tankar som möblerar innanför pannbenet. Kliver på varandra och tar plats, så det känns som huvudet ska explodera och få innanmätet rinna nerför ansiktet. (Fresh?!)

Fredag är sista dagen att anmäla sig inför höstens studier. Med tanke på att mitt senaste val av studier blev ett snesteg så tror jag detta kan bli bättre. Men frågan är ju höger eller vänster. Jag blir knäpp på alla funderingar, och är glad över att det inte är jag som styr sverige. Hur skulle det gå...?

Med sommaren i kikaren kan man inte vara annat än glad. Myggbett och fräknar. Jordgubbar i solen. Och självklart det årliga dilemmat att klämma i sig i bikinin, som av en konstig anledning krympt sen förra året, eller...?

Och högen med spännande projekt som bara skriker efter att bli av. Men än så länge får jag nöja mig med flytten. Packa ner varje liten pinal, igen. Göra sorterat till osorterat och bestiga Dalarna än en gång.

Med årets första mygga ihjälslagen, känner jag mig ganska nöjd. Och tänker slockna till ljudet av tystnad.




Med spänning!

Jag vaknade upp med solen i ögonen och ett rivgärn i halsen.
Solen har hunnit gömt sig nu. Men jag ska inte klaga, jag är nöjd med att lyssna till fågelkvittret. Nu känns det att det är vår på rikitgt. (Även fast det blåser storm...och allt jag väntar på är regn)

Jag har lyckats förvandla mitt hem, till just ett hem. Det såg ut som ett slagfält vill jag lova. Så nu kan jag sätta mig ner och planera. Jag ska planera in en helsjuk sommar!

Nu ska jag ägna mig åt att sprätta de spännande kuverten som har anlänt!

 


Pepp!?!

Dagens horoskop:

"Tisdagen färgas av gamla konflikter och av oro  som inte behöver vara befogad.
Ganska trist dag"



Den galna helgen!

Helgen bjöd på fest. En tvådagars, och kanske att jag  börja bli för gammal för det.
Jag kan säga att det var en perfekt, sjuk helg som jag kommer minnas med ett leende på läpparna.

Nya namn och en telefonbok som går plus. Vin i mängder. Skratt. Ett språk som blir ovårdat. De där höfterna som plötsligt kan dansa. Och det alltid lika roliga momentet som inträffar ca 5 minuter in i samtalet. Du är inte härifrån....?

Med fel dialekt i fel landskap brukar det komma alla möjliga gissningar. Kalmar, örebro, luleå, öland, västerås, karlstad och so on. När dalarna till sist prickar rätt är det Gunde som står för underhållningen. Och alla har passerat Ludvika, iaf, en gång i sitt liv.



För er som nu undrar hur vi ser ut när vi är fulla, så har jag lånat bilder av Anna.

Tack alla inblandade!


Ge upp!

För några veckor sen ringde det på in dörr. Jehovas vittnen.
Jag kunde smällt igen dörren i ansiktet. Istället ifrågasatte jag vad de ville. De undrade hur vida jag hade tänkt på saker i livet. Och om jag trodde på att det fanns en, "rätt väg".

Jag fick snabbt överväga om det var på riktigt eller inte. Men det var det, när jag 12 minuter senare stängde dörren hade jag även en bibba, som var min "läxa" att läsa till nästa gång. Vaddå nästa gång?!?!?!

Detta betyder INTE att vi är bundis!
De var nyss här o ringde på, och 7 gånger till. Ge upp! Det blir inget, en skev världsbild är inget för mig!

 

 


Hoppsan

Jag har ju glömt att skryta om dom snygga skorna som äntligen kommit i min ägo.

 

 



Ögonkaramell.

Trots sin ålder så är det ändå hunkvarning. Jag serverar en ögonkaramell i form av Jason Statham.




RSS 2.0